Ja ikväll är jag ledsen och väldigt besviken på dig. Ska jag aldrig få göra nått roligt helt ensam utan att det ska bli massa problem. Tycker inte att det är rättvist att du gnäller över såna småsaker för en ynka dag som jag har varje dag. Jag är verkligen jättekär i dig och vill leva resten av livet med dig men när du gör såhär och säger vissa saker till mig som du vet sårar blir jag nollställd och tvekar på hela vårat förhållande. Försöker att kontrollera min smärta, försöker att va glad men det känns i mitt hjärta :(